Alarik Sandrup, Lantmännen: ”Låg biodrivmedelsproduktion i Sverige är ett politiskt misslyckande”

Postad: 2018-09-07

Alarik_LantmännenMedlemskrönika, Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantmännen, september 2018

Biodrivmedel kommer att vara avgörande för att nå riksdagens mål om att transporternas klimatpåverkan ska minska med 70 procent till 2030. Svenska företag är världsledande på att producera hållbara biodrivmedel, men volymerna är ännu små, trots stor potential vad gäller industriell kompetens, investeringskapital och hållbar råvara. Den låga produktionen i Sverige är främst ett politiskt misslyckande och nu behöver ett helhetsgrepp tas för att få igång den nödvändiga och hållbara produktionen av biodrivmedel i Sverige.

Förbrukningen av biodrivmedel i Sverige uppgick 2017 till 21 procent (19 TWh) av den totala drivmedelsförbrukningen. Dock är endast en bråkdel producerad av svensk råvara. Produktionskapaciteten i den svenska biodrivmedelsindustrin är grovt räknat 1,5 TWh etanol från Lantmännen Agroetanol, 1,5 TWh HVO från Preem, 1,5 TWh FAME från Perstorp BioProducts och 1,5 TWh biogas från omkring 280 mindre biogasanläggningar. Sammanlagt ca 6 TWh, men beaktar man att Perstorp importerar sin råvara och att Agroetanol exporterar merparten av sin etanol, så utgör svenska biodrivmedel som förbrukas i Sverige inte ens 4 TWh av de 19 TWh som total förbrukas. De små volymerna för inhemsk produktion ska jämföras med angiven potential i utredningen Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) för biodrivmedelsproduktion från inhemsk råvara på hela 25-30 TWh per år. Om den inhemska potentialen skulle utnyttjas, så skulle Sverige alltså i dagsläget vara självförsörjande och därtill kunna exportera uppemot 10 TWh biodrivmedel.

Det finns två huvudsakliga skäl till att potentialen inte utnyttjas, vilkas betydelse inte kan underskattas. För det första har politiken för biodrivmedel varit ryckig och kortsiktig, vilket medfört att investerarna inte vågat göra de nödvändiga miljardinvesteringarna. Lantmännen har t ex investerat över 2 miljarder kr i Agroetanol och avskrivningstiderna är långa. Kraven från industrin på ”långsiktiga spelregler” är inte tomma ord, utan högst relevant när investeringsbeslut diskuteras.
För det andra konkurrerar svensk biodrivmedelsproduktion inte på samma villkor som andra länders produktion. I många andra länder gynnar styrmedel och subventioner producenterna, men i Sverige är i princip alla styrmedel riktade mot efterfrågesidan. Detta gör att andra länders biodrivmedelsproduktion och export är subventionerad och därmed har ett artificiellt lågt pris på världsmarknaden, samtidigt som man med styrmedel stimulerar efterfrågan och import i Sverige. Produktionsvillkoren är också snedvridna genom att Sverige överlag har de mest omfattande och kostnadsdrivande miljöregelverken för råvaruproduktionen i skogs- och jordbruket. De svenska miljöreglerna gäller endast inhemsk produktion och EUs hållbarhetskriterier gäller i huvudsak för jordbruksproduktionen i EU. Med tanke på att produktionen uppgår till hundratals miljoner liter per biodrivmedelsanläggning, blir skillnader i produktionskostnader på bara några tioöringar per liter helt avgörande effekter på om en investering blir lönsam eller inte.

Inhemsk produktion av biodrivmedel kan skapa tusentals nya jobb, stimulera landsbygden, förbättra handelsbalansen, öka energi- och livsmedelsberedskapen och minska klimatpåverkan. Till detta kommer att målet om att minska utsläppen med 70 % kommer att vara kostsamt – och om den enda effekten av det ambitiösa målet blir minskad klimatpåverkan, så kommer det högst sannolikt att ifrågasättas av politiker, fordonsägare, näringsliv och väljare. Skall målet överleva och verkligen driva på utvecklingen så måste det helt enkelt leverera mer samhällsnytta än bara klimatnytta. Det finns alltså fundamentala samhällsbyggande skäl att öka den inhemska produktionen.

Det finns en del snabba och enkla politiska åtgärder att vidta för att öka den inhemska produktionen. För att inte repetera många års ryckig och småduttande politik bör en utredning om bättre förutsättningar för inhemsk biodrivmedelsproduktion tillsättas, som leder till konkreta systematiska åtgärder. Nyligen tillsatte regeringen utredningen ”Långsiktiga konkurrensförutsättningar för biogas” och nu behöver en likadan utredning med samma uppdrag tillsättas – för produktion av alla inhemska biodrivmedel. Till mycket stor del handlar det dock bara om att kavla upp skjortärmarna för politikerna och tillsammans med näringslivet bredda perspektivet i biodrivmedelspolitiken till att även skapa förutsättningar för inhemsk produktion av biodrivmedel. Svårare än så är det inte.

Faktaruta
Sweco har nyligen tagit fram rapporten ”Mål och styrmedel inom transportsektorn – Effekter på drivmedelsutvecklingen”, vilken presenterades på ett seminarium arrangerat av Preem och Lantmännen under Almedalsveckan. Ladda ner presentationen ifrån seminariet här.

Vill du få kontinuerlig informaton om nya krönikor ifrån KNEG. Prenumerera på vårt nyhetsbrev och följ oss på LinkedIN.